Statsbidrag

Statsbidrag till studieförbunden

 Inledning på dokumentet som fastställer villkoren för statsbidrag för studieförbunden 2019:
“Studieförbunden är en del av det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och demokratiska möjliggörare.”

Villkoren för statens stöd till folkbildningen regleras i förordningen om statsbidrag till folkbildningen (2015:218)
Syftet med detta stöd är att:
-stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
-bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
-bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
-bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Sstatsbidr-t-stfb-2019-villkor-o-fordeln
Förordning statsbidrag till fb 215 218

Statsbidrag till folkhögskolorna

Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras roll är att vara folkbildnings- och vuxenutbildare med uppgift att också genomföra folkrörelseinriktade och kulturinriktade utbildningar. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd (SFS 1998:973).

Folkhögskolorna får statsbidrag för sin verksamhet. Folkbildningsrådet (FBR) som inrättades 1 juli 1991, har till uppgift att fördela statsbidraget samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Detta görs bl.a. med hjälp av de statistikundersökningar som SCB har i uppdrag att göra åt Folkbildningsrådet.

Varje folkhögskola skall enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen anordna allmänna kurser som årligen omfattar minst 15 procent av verksamheten. Dessa kurser kännetecknas av ett brett ämnesval. Folkhögskolorna erbjuder också, inom ramen för statsbidragen, särskilda kurser där en större del av studietiden ägnas åt ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinritade. De allmänna och särskilda kurserna har en längd om minst 15 kursdagar.

Folkhögskolan anordnar även korta kurser om 1-14 kursdagar.
Det finns 150 folkhögskolor i Sverige, 107 av dessa är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser och föreningar. 43 folkhögskolor drivs av landsting och regioner.Skolans huvudman präglar vilka teman och projekt som skolan lägger tyngdpunkten på.

Folkhögskolan kan ge grundskolekompetens och gymnasiekompetens. Dessutom kan folkhögskolan ge allmän behörighet för högre studier. Man kan också få särskild behörighet för studier i enskilda ämnen på högskolan.
Folkhögskolans utbildning bedrivs i flera olika former (kurstyper).