Statsbidrag till studieförbunden

Staten ger sedan länge stöd till studieförbundens verksamhet. Det preliminära stödet för 2015 uppgår till drygt 1,7 miljarder kr. Från och med 2010 finns det tio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget.

Syftet med detta stöd är att:

  • främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen stärka och utveckla demokratin
  • bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande.

Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd.

Statsbidrag till folkhögskolorna

Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras roll är att vara folkbildnings- och vuxenutbildare med uppgift att också genomföra folkrörelseinriktade och kulturinriktade utbildningar. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd (SFS 1998:973).

Folkhögskolorna får statsbidrag för sin verksamhet. Folkbildningsrådet (FBR) som inrättades 1 juli 1991, har till uppgift att fördela statsbidraget samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Detta görs bl.a. med hjälp av de statistikundersökningar som SCB har i uppdrag att göra åt Folkbildningsrådet.

Varje folkhögskola skall enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen anordna allmänna kurser som årligen omfattar minst 15 procent av verksamheten. Dessa kurser kännetecknas av ett brett ämnesval. Folkhögskolorna erbjuder också, inom ramen för statsbidragen, särskilda kurser där en större del av studietiden ägnas åt ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinritade. De allmänna och särskilda kurserna har en längd om minst 15 kursdagar.

Folkhögskolan anordnar även korta kurser om 1-14 kursdagar.
Det finns 150 folkhögskolor i Sverige, 107 av dessa är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser och föreningar. 43 folkhögskolor drivs av landsting och regioner.Skolans huvudman präglar vilka teman och projekt som skolan lägger tyngdpunkten på.

Folkhögskolan kan ge grundskolekompetens och gymnasiekompetens. Dessutom kan folkhögskolan ge allmän behörighet för högre studier. Man kan också få särskild behörighet för studier i enskilda ämnen på högskolan.
Folkhögskolans utbildning bedrivs i flera olika former (kurstyper).

Kommentarer inaktiverade.